Filosofaris - Dagbok!

Sitter och tänker igen... =D det går inte så fort här så är man i tankar igen.

Men om bantning.. vilket bantnings sätt fungerar och är bra? Vet att en vännina till mig har en syster i USA och dom har provat ett tea som tydligen är jätte bra... nu så är det ju så att Svergie på vissa saker är lite bakåt...
Men hoppas att lite mera olika saker kommer in hit så kanske man kan prova också istället för att beställa utomlands.

Bästa knepet jag hörde om att bli av med magen... en gamal kompis som jag har pratat lite med på facebook sa att hennes sjukgymnast sa till henne att gunga.. ja på en gunga som en galning och sitta längst ut på den så förstör du inte ryggen som i vanliga ställningar.. så jag ska ta barnen och så ska jag gunga som i sjuttun! =D.

Undra om det kommer funka?

Ja alltså sista inlägget "exet"... det är så lätt att säga saker när man kanske inte är i den situationen själv... att tänka som sig själv och tycka att en viss sak borde gå och fungera så kommer det alltid ner till att för det mesta när man har egen partner och sitt ex har ny... så är det inte bara "2" längre.. utan 4 st, det ska ju funka för alla.

Men sån är jag, och säger inte alls att det är RÄTT, utan så är jag bara... jag skulle kanske vilja ha en viss kontakt med exet OM han accepterar min situation vilket kan ta lång tid då det är en annan man som hjälper mig med barnen, Likaså min partners ex... känner sig en aning hotat över mig (för det vet jag att personen gör) och skulle det inte vara så, så skulle hela denna sitauation vara jul middar, födelsedagar och fester kunna vara nått man gör alla ihop för skoj skull.. men är det en som känner en visst hot från den ena så går det inte....

Men nu till min fundering...

Är det värkligen bara mammor som får vårdnader om barnen, är det så lätt för en mamma att manupilera sig seger i rätten om hon skulle vilja ha ensam vårdnad?
Visst det är inte många pappor "kanske" som är 100% bra idag och ställer upp och VILL ha lika mycket kontakt till sina barn som mamma... men om det nu är så, att pappan har lika mycket "bra" för barnet som mamman, för nu handlar det inte om vem som är vem utan likheten till att barnet har det bra i utan oro i sitt hem.

Ena säger "hemskt att ett ungt barn ska vara ifrån nån av sina föräldrar "främst sin mamma vilket jag inte alls fattar igentligen då pappan OM intresserad har lika mycker rätt att ha som mamman"  men när det är mamman som mår dåligt så står alla på dens sida... men OM det skulle vara pappan och får höra "ord är ord ja jag vet men så ska det vara även för moderns håll då" att det är mamman som barnet trvs bäst hos, så tycker jag denna värld är totalt fucked up, för jag har inte hört en eller två fall dom sista 6 månaderna där pappan förlorat vårdnaden där ÄRLIGT pappan försökte allt att få VARA MED sitt barns uppväxt men ändå förlorar tvisten om att ha 50/50.

Nu kommer det till frågan om skola.. jag förstår att barnet inte kan 2 skolor, det förstår vem som helst... men vet antar att det är själv klart att mamman ska ha barnet och sen sitta och klaga på att gud vad jobbigt, pappan har det bra han minsan och blir förbannad när han inte kanske kan ta just den helgen som mamman vill... alltså jag blir så arg.

jag var in på ett föräldrar forum och så en pappa komma in förtvivlad om hur han skulle få kontakten tillbaks med sin dotter då mamman hjärntvättat ungen för han hade ny partner... och mammor hoppar på han och säger du får väll göra nått... medans hade det varit tvärtom.. gud stackars mamma.. fy faan vad arg jag blev, man skäms för att vara kvinna och mamma...

Nog om det.. nu fick jag ut mitt lilla utbrott och hoppas att det säpper =D.
Kram

Jag satt och fundera så som jag gör ibland haha.. undrar dom som har en partner... och flesta har ju nått slags Ex.. hur många det är som kommer överrens med dom... hur många igentligen tycker illa om dom för att dom är värkligen idioter eller är det svartsjuka som finns för att dom haft nått tidigare... hur många är det som tycker sina ex är helt underbar och värkligen gillar att umgås med dom även med ny partner?
Kan vara allt igentligen med.... men finns det värkligen ingen som kommer överrens med sitt ex och sin nya partner och umgås?

Jag har ex, min exman som är far till mina barn.. jag vill ju inte direkt (just nu) ha honom i vårat liv.. men det kanske beror på lite hur han är som person... jag vet att han inte äs så social så varför skulle han vara det nu?.

hmm.. sen tog allt slut i mina funderinga hahaha... så blir det ibland... men ja går det att vara vän med sin partners ex? Och vara ärligt vänner?
Om man nu har barn, och måste "bråka" om det lite... ?

Ibland har man så många tankar och åsikter och funderinga att man vet värken in eller ut...

Tänkte på detta med SD som alla blev helt tokiga över att dom kommit in i riksdan medans under alla dessa år som gått har jag hört hur många det är som klagar på och över hur Sverige tar in fler och fler flyktningar (jag är inte rasse så "dont go there") och att man borde ta hand om sina egna/dom man har först innan man tar in flera... det är ju trots allt ganska logiskt i alla fall eftersom vi alla vet ju att man ska inte ta på sig mer än man klara av!

Nu menar jag inte att människor i behov inte ska få hjälp och kommentarerna som är "blandat är bäst" eller "vill ha det drån alla länder" men nu tycker inte jag det handlar om sånt så.. utan att VI tar in allt för mycket medans HELA världen kan faktisgt hjälpa till, det har INGET med muslimer eller ett viss folk slag att göra utan bara minska intaget av flyktningar och låta andra delar av EU ta in lite också.

Visst jag vill nog inte ha SD some statsminister eller sköter om hela Sverige men tror det kan vara bra att ha dom med i riksdan!

Ja det var mina tankar för denna kväll =)

Ja när allt vänder och man ser vad folk går för, när ljuset tända och man upprikigt ser vad folk går för!

Som att klanta sig mer eller mindre hela livet, strular och sen tror att dom kan komma med regler och begär... att helt plötsligt efter en viss tid varit den som man mest "tyckt" synd om eller undrat hur är den personen/er är fyntad igentligen men ändå hjälper och sen får ett smäll i ansiktet om att dom minsan är så jävla pedogogiska i sitt sätt att leva och tror att dom minsan är s å vuxna!!!!
När man ser hur personen i fråga har inte gjort nått annat än att strula till sig för det hela/halva sitt liv...

Och sen efter ett antal månader om samma tjat och bråk och osäkerhet äntligen fattar vinkeln... utan det lilla livet skulle det inte finnas en connection!! Simple!
Finns inget som gör att ens liv med denna männsika skulle finnas om inte tråden i mellans fanns!

Usch för wannabee... hatar sånt folk!